2019 > 12

Tänkte uppdatera er om läget såhär på slutet av året! Det är ju grundträningstider, så huvuddraget just nu är att bygga upp mängd i träningen. Det gäller såväl veckovolym som långpasset jag springer på helgen. Långpassen har alltså gradvis blivit längre, och jag har känt mig stark på dem. Jag trampade snett för ett par veckor sen, vilket jag först fick en rejäl smärta av några timmar efter passet. Lyckligtvis försvann det lika fort som det kom, med lite fjäsk i form av stabilitet på balansplatta, fotgymnastik & cykel ett par dagar. 

Har plockat in ett till (I min värld är långpass i allra högsta grad kvalitetspass) kvalitetspass varje vecka. Det har främst handlat om tröskelträning i olika former (5x5 minuter, 3x2 kilometer…), men jag har även lekt med lite högre farter i en stege så sent som förra veckan. Det är skoj och uppfriskade, men faktum är att jag fått en extra påminnelse om varför jag nog ska vara sparsam med det... 

Det dök nämligen upp smärta i höften för ungefär tio dagar sen. Jag lade in några rehabövningar för den och stretchade (vilket jag ju även gör när jag inte har någon känning...). När det ändå inte blev varken bättre eller sämre förra veckan, beslöt jag att boka en tid hos Mats på Idrottskadecentrum, som hjälpt mig tidigare och som jag har stort förtroende för. Lyckligtvis kunde jag få en mer eller mindre bums, och igår var det alltså dags! Mats konstaterade en överbelastning i en sena som fäster höft och framsida lår. Det är inget allvarligt, men jag fick behandling (el) för ökad blodcirkulation och direktiv om att reducera löpningen till varannan dag tills jag är helt smärtfri. Den här veckan var oavsett vilket planerad som just återhämtningsvecka, så mer alternativträning kommer lägligt! Lite fler svettiga timmar på trainern och med styrka behöver knappast vara av ondo. Dessutom vet jag ju att jag varit väldigt förskonad från skador i flera år nu. En sista sak om mitt besök på ISC: att ha en person som man litar på så som jag gör med Mats måste vara ovärderligt. Han är lugn när jag är orolig, klok när jag blir kortsiktig och dessutom genuint intresserad av både en själv som idrottare och av idrotten som sådan. 

När jag nu är i fasen att trappa upp mängden i träningen, är det ju som bekant vanskligt att också ”springa fort”. Så även om jag tycker att jag haft det i åtanke när jag lagt upp träningen, så behöver jag uppenbarligen påminna mig själv än mer om vad som är prio just nu och hålla fast vid det mer renodlat. Tröskel och maratonfart sliter inte på samma vis.  På samma tema – att få in moment där snabbare muskelfibrer rekryteras och löptekniken trimmas men utan att slita för mycket på kroppen, kommer strides/stegringslopp in i bilden. Det är ett återkommande moment i det upplägg jag inspireras mycket av från boken Advanced Marathoning, och även i min favoritpodd Running Rogue poängterar Chris McClung dess betydelse. Jag kommer leka mer med strides! 

Till sist: för att Jesper och jag ska ta oss igenom en vinter med maratonträning i snö och mörker, har vi en resa till varmare breddgrader planerad. I februari drar vi till Sevilla & Cadiz på kombinerat träningsläger och semestrande med min familj, det kan man kalla sportlov…! 

Sköt om er tills vi hörs igen!  
Läs hela inlägget »